årssummering 2008

Vad finns det att säga om 2008? Det var ett händelserikt år. Första universitetskursen (praktisk filosofi), vaktmästeri, receptionism, spanskastudier och en hel massa skrivande. Förra nyåret känns otroligt avlägset. Jag minns knappt ens vem jag var då. Och nästa år, 2009, lär ju bli ännu mer omvälvande. Eller det hoppas jag åtminstone. Jag måste framåt, utvecklas, göra något nytt. Komma in i ett nytt livsskede, inte bara gå runt i något sorts mittemellanläge. Jag hoppas att en flygresa tvärs över Atlanten kan bli min biljett in i nästa kapitel. Jag tror på genvägar.
Men först måste det gamla året summeras. Jag följer den invanda mallen:

Bästa låten:
Förra året blev det Kanske är jag kär i dig av Jens Lekman. Enligt last.fm ligger den högt upp på listan i år också. Men mest har jag tydligen lyssnat på Blue motorbike med Moto Boy. Och, ärligt talat, vad kan slå fraser som and you'd better hold on tight, cause I like the sense of falling, and I like the sense of you, maybe you like me too? Det ÄR årets bästa låt, och i augusti såg jag honom framföra den live, jag stod längst fram tillsammans med Sofie och det var ett stort ögonblick. Han är så vacker.
Annars så är det More modern short stories by Hello Saferide som jag drogat mig mest med. Och gammal jazz, Billie Holiday och Nina Simone. Mitt musikår.

Bästa boken:
Jag har läst mycket i år. Sextioen böcker kanske inte kan slå förra årets sextiofem, men det är inte bara antalet som räknas. I år har jag läst klassiker. Den allvarsamma leken, Processen, Frankenstein och Wuthering Heights för att nämna några. Jag föll huvudstupa för Jane Eyre och Pride and prejudice. Världens sista roman av Daniel Sjölin gav mig svindel och Lady Chatterley's lover  av D.H. Lawrence blev en del av mitt blodomlopp. Precis som förra året, leder Bodil Malmsten listan över flest lästa böcker av samma författare. Av henne har jag i år läst tre. Men hon får dela förstaplatsen med två fantasytriologier - jo, för i år har jag tagit upp min gamla tonårspassion också. I våras läste jag Libba Brays feministiska historia från ett magiskt viktorianskt England, som börjar med A great and terrible beauty, och på jobbet i somras rent av slukade jag Philip Pullmans His dark materials.
Men en bästa måste jag välja. Det är ju det som är hela meningen med en sån här lista. Förra året kunde jag inte välja, det blev en tredelad förstaplats. Men i år tror jag att jag kan. För första gången har jag fallit fullkomligt för en bok på finska, det som annars brukar vara så ansträngande för mig att ta mig igenom, dessa långa ord. Men Ranya ElRamlys språk i Auringon asema var inte alls svårt. Det var bara vackert.

Bästa filmen:
Förra året hade jag inte sett så mycket film, det fanns inget som kändes sådär självklart, efter lite övervägning valde jag ändå Fur - ett fiktivt porträtt av Diane Arbus. Men i år började det tidigt. Redan tionde januari bjöd Natalia mig på Juno. Kort därefter gick jag själv och såg Atonement. Båda sånadär enorma filmupplevelser. I somras såg jag sen Mamma mia med mamma, och det är ju inte riktigt PK, men jag älskade den. Med Natalia såg jag Vicky Christina Barcelona och sen här hemma såg jag The Duchess.
Så, vad ska jag välja? Jag måste nog, för att båda gott för det nya året, välja Juno. Livet ska vara roligt, annars är det ingen mening med det.

Bästa bilden:
Med risk att bli banal och förutsägbar och inte alls speciellt intressant, väljer jag:




Gott nytt år!
Själv låter jag bli.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback