att gå vilse i minnets labyrinter
Det var som att The Last King of Scotland tryckte på en knapp i mig. Jag har tänkt på Tanzania de senaste dagarna, försökt minnas och rensa bland verkligheten och romantiseringen. Jag plockade fram albumen, redan då, 2000, tog jag fotografier på löpande band. Det är så vackert. Så mycket färg, så mycket blått och grönt och blommor. Och jag är nästan rädd för att jag skulle göra sönder något om jag åkte dit igen, krossa mina vackra minnen och se det verkliga, smutsiga, hemska, orättvisa.
Jag och elefanterna i Selouse nationalpark
Det ser så stillsamt ut, och saltet som stramar mot ryggen, Zanzibar
Zebror i Mikumi nationalpark, precis efter regnperioden
Jag och elefanterna i Selouse nationalpark
Vår trädgård var enorm, och runt jul blommade allt
Det ser så stillsamt ut, och saltet som stramar mot ryggen, Zanzibar
Zebror i Mikumi nationalpark, precis efter regnperioden
Kommentarer
Postat av: marie
vad är det för träd?
Trackback