[under uppförande]

Tänk om man hette Carlfredrik. Varför känns det som att livet kunde vara lite roligare då? Det känns som att livet vore annorlunda om jag hette Carlfredik. Kanske för att jag antagligen skulle vara pojke då. Och man kan göra så många smeknamn av Carlfredrik. Jag tycker om smeknamn. (Samtidigt som jag mycket väl är medveten om att jag i vanliga fall undrar varför föräldrar envisas med att döpa sina barn till något som man vet kommer att förkortas, som Madeleine - Madde eller Lars-Göran - Lasse. Att det är lite dumt.)
Katja går inte att göra så mycket av. Jag har aldrig på allvar blivit kallad för något annat än Katja, förutom av mamma som kallar mig Kati ibland för att få ett bättre flyt i finskan. Jag kanske skulle vilja ha ett smeknamn.

Jag tycker att Carlfredrik är fint. Det ligger fint i munnen och ser snyggt ut på skärmen. Jag kanske ska döpa någon till Carlfredrik. Någon som ligger fint i munnen och ser snygg ut på skärmen. Vill du att jag kallar dig Carlfredrik?