jag dansar mig till sömns
Jag ställer mig framför spegeln och låter ljudvågorna skaka mig och nattlinnet är flyktigt mot min hud, som knottrat sig av kylan. Elementen är aldrig på i mitt rum för jag tror på ords värme, toners värme. Och jag fryser inte längre för armarna leker kull med saxofonerna och magen brottas med basen. Pianot springer ända ner i tårna.
Och jag tänker att om någon såg mig nu. Om någon gick utanför på den blöta asfalten och såg upp på mitt fönster, tredje från höger på första våningen, lysande stjärngirlanger. Om någon skulle gå förbi och se in genom fönstret skulle jag nog genera. För nattlinnet är litet och jag dansar ju. Och jag ler lite åt tanken och fortsätter dansa.
Det är december och min jul kommer bli sorgligaste någonsin, men jag kan fortfarande dansa mig till sömns.
Och jag tänker att om någon såg mig nu. Om någon gick utanför på den blöta asfalten och såg upp på mitt fönster, tredje från höger på första våningen, lysande stjärngirlanger. Om någon skulle gå förbi och se in genom fönstret skulle jag nog genera. För nattlinnet är litet och jag dansar ju. Och jag ler lite åt tanken och fortsätter dansa.
Det är december och min jul kommer bli sorgligaste någonsin, men jag kan fortfarande dansa mig till sömns.
Kommentarer
Trackback