[under uppförande]

Och jag vill pussa folk på kinden. Det är inget jag gör medvetet, det är en impuls, innan kramen vill pussen bara landa där på kinden och jag förstår inte hur det kan ha gått såhär. I Bolivia tyckte jag aldrig att det var en speciellt trevlig grej, detta ständiga kindpussande, människor som jag aldrig träffat förr skakade inte hand med mig utan pussade mig på kinden och jag är nog ganska svensk. Jag vill göra skillnad på människor jag känner och människor som jag inte känner.
Men nu sitter det alltså i. Ännu en sak som jag måste vänja mig av med.

Om tio minuter tar jag tunnelbanan till pendeltåget till Gnesta. Jag ska fira helg i Hundby.