jag vet inte hur

Egentligen har jag ganska många anledningar att skriva, jag borde. Men jag kan inte fokusera. Orden liksom glider ifrån mig. Jag vet inte hur jag ska formulera det, att jag varit på teater med Marie idag tillexempel, i Skärholmen och sett Jonas Hassen Khemiris pjäs Fem gånger gud, en sådär härligt khemiriansk pjäs, rolig och inte det minsta trygg, att den var smart och snygg precis som dess ursprung, att jag skulle vilja skriva mycket mer om Jonas Hassen Khemiri, att jag redan har skrivit så mycket om honom här att det nästan är pinsamt. Att jag tappade mina alpackavristvärmare på vägen när jag sprang till tunnelbanan innan pjäsen och att jag sen när jag kom hem hittade dem hängande på stängslet som omgärdar arbetsplatsen som numera är Brandparken, att jag skulle vilja skriva mer om hur underbara människor kan vara ändå, för jag tycker verkligen om de här vristvärmarna, jag har på mig dem jämt, jag stickade dem kring min artonde födelsedag och att ingen bara tog dem, utan hängde upp dem så att jag lättare kunde hitta dem. Att jag läste ut Snö av Orhan Pamuk alldeles nyss och hur jag inte vet hur jag ska förstå den, att jag nästan äcklas av litteraturens mäns inställning till förälskelser och "vackra, intelligenta kvinnor", att även deras intelligens blir objektifierad i de manliga karaktärernas kärlek. Hur det börjar bråka med min egen självbild.

Men jag kan inte. Jag vet inte hur jag ska göra. Så jag lyssnar på Billie Holiday och hoppas att morgondagen blir ordrikare.

Kommentarer
Postat av: m.

vad fint att du hittade de! när jag bodde i stockholm tappade jag jämt bort någonting varje höst/vinter. försvann längs vägar, mellan tågbyten, på säten.

2008-11-19 @ 22:17:34

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback