[under uppförande]

Jag har kvar några fina gamla ord från Asken Yggdrasil.

ässja subst. öppen härd med inblåsning av luft, för upphettning av metaller vid smidning el. likn. bearbetning; särsk. för järn och stål.

Det känns så roligt att säga. Det tråkiga är ju bara, att när ska man få användning av ett sånt ord? När har man anledning att prata om ässjor?
Fast jag har faktiskt jobbat vid en ässja. Jag visste inte att det hette ässja då, men i åttan hade vi en äcklig gubbe till träslöjdslärare, så jag gömde mig i metallrummet och smidde spikar och kapsylöppnare tillsammans med Samuel.