kreativt kaos / städning
Det är kaos på mitt golv. Igen. Alltid. Mitt skrivbord, helt överbelamrat. Det är som att jag inte kan lägga saker i lådor eller hyllor med en gång, de måste genomgå en övergångsrit på mitt golv, på mitt skrivbord, på mitt piano (jag slutade spela på det för säkert mer än två år sen. Jag kanske borde börja spela igen?). Det tycks som att jag är helt inkapabel till att skapa en hållbar ordning. Kanske är jag en kaotisk och oorganiserad person.
Eller så tycker jag om att städa. Det låter helt absurt. Jag måste skratta åt det själv. Men när jag tänker efter, så måste jag medge att jag nog är så störd att jag tycker om att städa. När jag väl kommer igång, så är det som att jag går in i ett stadium. Det är som meditation. Det är som med stickningen, fast jag får känna mig nyttig samtidigt.
Egentligen är jag nog en extremt ordningssam person, så ordningsam att jag vill ha tid att ordentligt tänka ut var jag ska placera en ny grej. Om jag inte har den tiden, ja, då hamnar den helt enkelt på golvet. Tills jag har tid att ge dess placering mer eftertanke.
Städning för mig kräver full koncentration, alltså kan jag inte tänka på allt detdär andra som alltid annars snurrar i mitt huvud. Och när jag väl är klar och står och ser på mitt städade rum, eller det rena kylskåpet, eller högarna av vikta, torktumlarvarma, nytvättade kläder, då känner jag mig alltid så nöjd. Glad. Lycklig. Oavsett hur jag mådde innan.
Så jag låter högarna med biblioteksböcker, väskorna, kläderna, diverse laddningsadapters, de fullklottrade papprena, pennorna ligga. För, om jag aldrig låter det bli stökigt, hur ska jag då kunna få tillfredställelsen att städa?
Eller så tycker jag om att städa. Det låter helt absurt. Jag måste skratta åt det själv. Men när jag tänker efter, så måste jag medge att jag nog är så störd att jag tycker om att städa. När jag väl kommer igång, så är det som att jag går in i ett stadium. Det är som meditation. Det är som med stickningen, fast jag får känna mig nyttig samtidigt.
Egentligen är jag nog en extremt ordningssam person, så ordningsam att jag vill ha tid att ordentligt tänka ut var jag ska placera en ny grej. Om jag inte har den tiden, ja, då hamnar den helt enkelt på golvet. Tills jag har tid att ge dess placering mer eftertanke.
Städning för mig kräver full koncentration, alltså kan jag inte tänka på allt detdär andra som alltid annars snurrar i mitt huvud. Och när jag väl är klar och står och ser på mitt städade rum, eller det rena kylskåpet, eller högarna av vikta, torktumlarvarma, nytvättade kläder, då känner jag mig alltid så nöjd. Glad. Lycklig. Oavsett hur jag mådde innan.
Så jag låter högarna med biblioteksböcker, väskorna, kläderna, diverse laddningsadapters, de fullklottrade papprena, pennorna ligga. För, om jag aldrig låter det bli stökigt, hur ska jag då kunna få tillfredställelsen att städa?
Kommentarer
Trackback