[under uppförande]

Jag sätter mig med den varma koppen mellan båda händerna och känner hur glöggdoften sprider sig i hela kroppen. Jag för koppen till läpparna och bränner mig på tungan. Känner hur tänderna riktigt ryser för att det är så sött. Men det är bara jul en gång om året. Det gäller att ta vara på det. Nu när jag verkligen känner för det. Jag plockar upp julklappsstickningen och sätter mig tillrätta i hallens solstol.

Alldeles nyss blev jag klar med ett excelprojekt - en lista på alla dikter jag skrivit in i min egna lilla favoritdiktantologi Om det ändå varit jag... med författare och sidnummer (som jag självklart fått skriva in för hand i boken). Jag gjorde det med argumentet att jag ju måste hålla reda på vilka dikter jag skrivit in, så att jag inte råkar skriva in en dikt två gånger. Det hände med den förra antologin (som jag kastat). Men det är ju rätt larvigt egentligen, jag vet innerst inne att det handlar om att jag älskar att skriva listor. Jag tar varje chans jag får att skapa ett nytt exceldokument.

Och jag kom att tänka på. Just nu läser jag Kärlek i kolerans tid av Gabriel García Márquez. Han har fått nobelpriset. Och det slog mig att jag någon gång i högstadiet fick för mig att jag skulle börja läsa nobelprisatagare, men sen blev det aldrig av. Trots att mitt största behov, efter luft, föda och kärlek, är att läsa, så har nobelpristagarna inte blivit så många. Tillåt mig göra en lista (jag har läst):
Selma Lagerlöf
Hermann Hesse
Pär Lagerkvist
Gabriel García Márquez
Wislawa Szymborska

Jag får ta tag i det där. Fast inte nu. Nu ska jag dricka min glögg och sticka.