onsdag, ta mig härifrån
Det var sådär hemskt att vakna imorse också. Jag sover inte bra. Jag drömmer och vaknar och kan inte somna om. När väckarklockan ringde övervägde jag seriöst att fortsätta sova. Jag gör aldrig så. Jag låg kvar i sängen i fem minuter, sen släpade jag mig ändå upp. Och ställde mig i duschen. Stod länge, alldeles för varmt. När jag till slut lyckats stiga ur och klä på mig, hade jag inte tid att äta frukost. Men precis när jag skulle gå ut genom dörren kom Aron springande och gav mig en puss. Han har stenhårt vägrat att ens vinka åt mig de senaste månaderna - när han var mindre fick jag alltid pusskramovink. Så att han nu helt överlycklig kom springande och pussade mig rakt på munnen var stort. Och sen delade jag perrong med min gamla mattelärare, Olof, den snygga disträe jag hade i matte A. Jag kände att det här blir nog en bra dag ändå.
Men nej. Vi har ett forumspel på samhällskunskapen och geografin nu. Vi är uppdelade i olika grupper, länder och organisationer, och vi ska försöka få till ett jordbruksavtal, ett patentavtal och ett investeringsavtal. Och folk tar det verkligen seriöst. Jag är i Indiengruppen. USA och EU är bara maktkåta och vägrar ge vika på något. Det här är ett spel! Skulle vi inte kunna leka fram vårt drömscenario istället? Verkligheten är piss, men måste vi överdriva den till det sämre i spelet? Ett tag höll det nästan på att bli krig. Det var likadant när vi var på Armémuseum och gjorde ett spel om utrikespolitik. Då var vi också olika länder, påhittade den här gången, och det gick helt överstyr. Upprustning, utpressning, investeringar utan minsta tanke på miljön. Bara för att få makten.
Om det blir så när det bara är på lek, att vissa blir så förblindade av makten att de glömmer all rättvisa och moral, då är det verkligen inte svårt att förstå varför det blir så i verkligheten också. Människan är en girig, egoistisk och inskränkt varelse. Vi kommer att förgöra oss själva till slut. Hemskt nog lär vi nog hinna förstöra allt annat också innan vi dör ut. Jag tror jag ger upp.
Men nej. Vi har ett forumspel på samhällskunskapen och geografin nu. Vi är uppdelade i olika grupper, länder och organisationer, och vi ska försöka få till ett jordbruksavtal, ett patentavtal och ett investeringsavtal. Och folk tar det verkligen seriöst. Jag är i Indiengruppen. USA och EU är bara maktkåta och vägrar ge vika på något. Det här är ett spel! Skulle vi inte kunna leka fram vårt drömscenario istället? Verkligheten är piss, men måste vi överdriva den till det sämre i spelet? Ett tag höll det nästan på att bli krig. Det var likadant när vi var på Armémuseum och gjorde ett spel om utrikespolitik. Då var vi också olika länder, påhittade den här gången, och det gick helt överstyr. Upprustning, utpressning, investeringar utan minsta tanke på miljön. Bara för att få makten.
Om det blir så när det bara är på lek, att vissa blir så förblindade av makten att de glömmer all rättvisa och moral, då är det verkligen inte svårt att förstå varför det blir så i verkligheten också. Människan är en girig, egoistisk och inskränkt varelse. Vi kommer att förgöra oss själva till slut. Hemskt nog lär vi nog hinna förstöra allt annat också innan vi dör ut. Jag tror jag ger upp.
Kommentarer
Trackback