fotosession på Södermalm
Jag var på Galleri Konstrast igår och såg på utställningen Årets bild. Det var jättefina bilder, Paul Hansens reportage gjorde mig tårögd. Men jag kunde inte hitta en enda bild tagen av en kvinna. Jag vet inte, jag kanske inte letade tillräckligt noga, men den övervägande majoriteten av vinnarbilderna var tagna av manliga fotografer. Det gjorde mig lite konfunderad. Kan det bero på att det inte finns så många kvinnliga fotografer, eller att juryn har manliga preferenser (typ tycker att teman som män tenderar att fota är mer kvalitativa än teman som kvinnor tenderar att fota), eller att männen helt enkelt är bättre fotografer. Jag vet inte.
Kanske lite peppad från gårdagens utställning, bokade jag in en fotosession med Kirke idag och vi gick runt på Söder och Kirke fick stå ut med så mycket, stå still i evigheter, gå fram och tillbaka med sina överbelastade, skoskavsfötter, hon var verkligen en ängel. Hon och Zorro. Men, ja, jag har nog mycket mer att lära om modefoto. Och jag behöver fler modeller. Kirke pallar nog inte så mycket mer. Jag kanske borde sätta upp en annons någonstans?
Kanske lite peppad från gårdagens utställning, bokade jag in en fotosession med Kirke idag och vi gick runt på Söder och Kirke fick stå ut med så mycket, stå still i evigheter, gå fram och tillbaka med sina överbelastade, skoskavsfötter, hon var verkligen en ängel. Hon och Zorro. Men, ja, jag har nog mycket mer att lära om modefoto. Och jag behöver fler modeller. Kirke pallar nog inte så mycket mer. Jag kanske borde sätta upp en annons någonstans?
På vägen hem stötte jag på Sigge vid Björns trädgård. Jag stöter ihop med Sigge hela tiden. Kan bero på att han bor på Götgatan. Vi hejar aldrig på varandra, men när jag var femton fanns torsdagsfikat - varje torsdag träffades vi ett gäng på ett kafé tillsammans, lite olika människor varje gång, och Sigge var en av dem. Det jag minns av honom från den tiden var hans änglalockiga hår, att han blev riktigt provocerad av mina bra betyg och att han försökte övertyga mig om att Afrikas fattigdom berodde på klimatet och en påstådd råvarobrist. Jag mejade ner honom ganska respektlöst. Och nu minns han nog inte ens mig, fast sånt kan man aldrig veta, folk är så duktiga på att spela oberörda, tillochmed jag.
Jag vet inte riktigt vad jag ska göra av mitt ansikts- och detaljminne. Jag stöter hela tiden ihop med människor som jag inte vet hur jag ska bete mig mot, för jag kan inte avgöra om det är en person som jag borde minnas, eller som jag bara minns för att jag sällan glömmer någon. Det brukar sluta med att jag söker ögonkontakt, och om jag får det så ler jag och ser ifall jag får ett hej som svar. Då kan jag öppna munnen. Annars går jag bara förbi och grimascherar för att skaka av mig det dumma leendet.
Jag vet inte riktigt vad jag ska göra av mitt ansikts- och detaljminne. Jag stöter hela tiden ihop med människor som jag inte vet hur jag ska bete mig mot, för jag kan inte avgöra om det är en person som jag borde minnas, eller som jag bara minns för att jag sällan glömmer någon. Det brukar sluta med att jag söker ögonkontakt, och om jag får det så ler jag och ser ifall jag får ett hej som svar. Då kan jag öppna munnen. Annars går jag bara förbi och grimascherar för att skaka av mig det dumma leendet.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Snygga bilder, men du borde jobba mer med vitbalansen så att du slipper få det där gula färgsticket. Grym tanke bakom dom tre sista bilderna.
Postat av: spex
Tjipp!
Fina bilder =) Skrev att du kunde använda dig av fler modeller. Nu bor jag med största sannolikhet i "fel" stad, men jag rör ju en del på mig. Sen vet jag väl inte om jag kan passas in i något koncept heller, då jag inte är någon modellel. Men kan ju va bra o veta att det finns folk där ute som gärna ställer upp =)
Bara att slänga iväg en rad eller 2 till mailen, eller lägga till på msn om du skulle tycka det va kul. [email protected]
Trackback