[under uppförande]

Jag läser Bodil Malmsten igen. En roman. Nästa som rör mig. I den står det:

Respekten jag känner för träd.
Högaktningen, vördnaden.
Ett enda träd ger syre som räcker för tio människors årsbehov.

Det hade kunnat vara mina egna ord. Ingen inspirerar mig så som Bodil Malmsten.