ett samtal om handarbete
Det finns inga sköna stolar i det här huset. Det är stort och fint på alla sätt och vis, men några bra platser att sitta och läsa i finns inte. Det finns det stora matsalsbordet med sina fina stolar, men med ack så raka ryggstöd. Det finns utemöblemanget på altanen, med sina fällstolar. De höga barstolarna i köket och hammocken i trädgården - alla med förskräckligt strikta ryggstöd. Ingenting att slappa i. Jag finner ingen ro att läsa, måste flytta på mig hela tiden och gräsmattan är full med brännässlor eller pissmyror, något är det som börjar svida på benen efter ett tag. I Jaala slappnar man av i bastun, eller i döden så som mormor sa.
Men nu, äntligen har jag funnit en undangömd vrå på övervåningen, där gästrummet är, med en liten korgstol. Här kan jag sitta och läsa i lugn och ro i ljuset från takfönstret, långt borta från Haris skämt och mammas små upptåg.
Det hänger ramar med korsstyng i på väggen mittemot. Antagligen är det Tarja som gjort dem, hon jobbar ju med något om gammalt traditionellt handarbete, driver någon affär och åker på mässor runtom i världen.
Korstyng är ganska värdelöst. Både att se på och att göra själv. Jag har gjort min beskärda del av korsstyng i mina dagar, så jag vet. I låg- och mellanstadiet bodde jag i fritisets pysselrum efter skolan. Min finmotorik är det inget fel på. Man sitter där och räknar och gör sina stygn och noga ska det vara och sen när man till slut är klar, så har man något framför sig som med god vilja skulle kunna likna en fjäril. För vad man än lyckas åstadkomma med ett korsstygn, så aldrig blir det så verklighetstroget som en målning hade kunnat bli. Det är kantigt och klumpigt och rätt osmakligt helt enkelt. Det känns som att hela idén med korsstyng blev påkommet för att hålla kvinnorna i schack - med ett korsstygn sitter man så länge och måste ändå koncentrera sig så mycket, att man inte kan ägna sig åt så många andra tankar. Genom att få kvinnorna att göra korsstygn så hindrade man dem från att komma på egna idéer.
Med stickning är det en helt annan sak. När man stickar tänker man snarare bättre än när händerna hålls sysslolösa, åtminstone jag. Aldrig tänker jag så klart, som med en stickning i knät.