sömnlös i Skarpnäck

Självklart kunde jag inte sova inatt heller. Jag vet inte vad som har hänt under den här hösten. Jag tror att jag har glömt hur man somnar. Inte för att jag någonsin varit speciellt bra på det, men jag har alltid kunnat. På något sätt. Till slut. Nu har jag haft två sömnlösa nätter i rad. Men jag gick upp tjugo i tio ändå. Heja sexdagarsprogrammet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback