min medicin

Igår var jag på återbesök hos min akupunktör. Hon konstaterade att min ansiktsförlamning i princip är borta, och att det lilla som är kvar kommer att gå över av sig själv. Men när jag sa att jag var förkyld igen tog hon tag i min handled och kände på min puls. De kan göra så, dessa gamla traditionella läkare, känna på pulsen och sen veta det mesta om en. Hon sa att ja, jag var förkyld. Mitt immunförsvar var dåligt. Hon gav mig te som jag ska dricka morgon och kväll i tre dagar, och så frågade hon mig:
- Äter du kött? Du ska äta kött. Minst en gång i veckan, ät kött.
Jag blev helt ställd.

Att en läkare ordinerar kött. Inte för att jag skulle vara vegetarian, inte på långa vägar, har aldrig varit. Inte för att jag inte skulle ha haft förutsättningarna - fanatiska djurrättsaktivister till vänner och ett eget hästintresse, som tenderar att göra hjärtat blödigt för djur i allmänhet. Men jag har aldrig varit sentimental när det kommer till kött. Jag är väl ett monster som äter lik med glädje.
Men sen jag flyttade hem till mamma på heltid och är den som lagar den mesta maten, har det bara blivit så att vi äter mest vegetariskt. Det är nyttigare och en mindre börda för samvetet. Miljömässigt.
Att bli ordinerad att äta kött för hälsans skull känns därför konstigt. Men man ska göra som doktorn säger. Så nu fräser två lammkotletter i gjutjärnspannan på spisen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback