Loki Lima

Det här med att världen skulle vara liten, det är ju egentligen bara dumt. Världen är enorm. Det är bara människor som har dålig fantasi.
Som här på Loki Lima tillexempel. Jag hade bara varit här i ett par minuter när jag såg en kille som bodde i samma dorm som mig på Liki i Cusco. Det tydligaste minnet jag har av honom är att han höll en lång och högljudd monolog om vilka villiga fotbollströjor som han köpt i La Paz och vilket lag som EGENTLIGEN var bäst i engelska ligan en kväll på vårt dorm för ett gäng andra engelska killar, medan han uppenbart inte spelat fotboll själv på flera år. Inte min typ, alltså. Ingen jag umgicks med där. Men roligt är det ändå. Att han är här. Två månader efter Cusco.
Och ett par timmar senare stötte jag ihop med en tjej från Parque Machía i trappen. Hon kom och började jobba i karantänen ett par dagar innan jag slutade, och nu hade hon precis kommit till Lima och ska flyga härifrån imorgon. Vi ska dela taxi till flygplatsen.

Annars så är det inte lika fräscht här som i Cusco eller i La Paz (inte för att jag har bott där, men baren har jag besökt, och huset det ligger i är grymt). Inte lika coolt heller. Men Loki är det, det går det inte att ta miste på.
Killen som visade mig var jag skulle hämta min middag (spagetti med köttfärssås) tyckte att min nyuppsydda jacka var snygg, och bartendern bjöd mig på ekologiska peruanska jordgubbar.
Loki kommer alltid att vara Loki.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback