menstruationsvärken
Skrivet i anteckningsboken femte november 2008:
Det är som ett hån varje gång den kommer. Menstruationsvärken. Den säger: "Gå du runt och tro att du är jämställd, att du kan åstadkomma lika mycket, gör det. Men glöm aldrig vad du egentligen är till för. Glöm aldrig det du försakar, valet som de aldrig kommer att behöva göra." Alltid de där två dagarna av inälvsrivande kramper och illamående, ytterligare fyra av svullnad och konstiga lukter. De kommer alltid att ha det försprånget.
Och jag förstår inte varför jag inte skrev in det på bloggen då, i november. Kanske tyckte jag att det var för mycket mensfeminist över det. Men fan, jag måste sluta försöka vara någon androgyn intellektuell icke-människa som gör sitt yttersta för att passa in i den mansdominerade heterofinkulturen.
Idag skulle jag vilja tillägga PMS till texten från november. Premenstruellt syndrom. Ännu ett av krokbenen i ett system som värderar känslomässighet och tillfällig labilitet som en enorm svaghet.
Men ni ska veta att jag inte tänker låta det bryta ner mig. Jag ska bli hjälte när jag blir stor. Jag ska plugga geografi för att kunna bli en stoppkloss för utvecklingen som sakta håller på att bryta ner vår jord. Och jag ska skriva, skriva, skriva för att ta mig in under huden på vår stagnerade kultur.
Det är som ett hån varje gång den kommer. Menstruationsvärken. Den säger: "Gå du runt och tro att du är jämställd, att du kan åstadkomma lika mycket, gör det. Men glöm aldrig vad du egentligen är till för. Glöm aldrig det du försakar, valet som de aldrig kommer att behöva göra." Alltid de där två dagarna av inälvsrivande kramper och illamående, ytterligare fyra av svullnad och konstiga lukter. De kommer alltid att ha det försprånget.
Och jag förstår inte varför jag inte skrev in det på bloggen då, i november. Kanske tyckte jag att det var för mycket mensfeminist över det. Men fan, jag måste sluta försöka vara någon androgyn intellektuell icke-människa som gör sitt yttersta för att passa in i den mansdominerade heterofinkulturen.
Idag skulle jag vilja tillägga PMS till texten från november. Premenstruellt syndrom. Ännu ett av krokbenen i ett system som värderar känslomässighet och tillfällig labilitet som en enorm svaghet.
Men ni ska veta att jag inte tänker låta det bryta ner mig. Jag ska bli hjälte när jag blir stor. Jag ska plugga geografi för att kunna bli en stoppkloss för utvecklingen som sakta håller på att bryta ner vår jord. Och jag ska skriva, skriva, skriva för att ta mig in under huden på vår stagnerade kultur.
Kommentarer
Trackback