[under uppförande]

Jag är en såndär människa som alltid envisas med att ha många bollar i luften. Datorn är så praktisk, för där kan jag göra fem saker samtidigt och inte hinna bli klar med någonting alls. Mitt skrivbod är överbelamrat med högar av diverse saker, papper, fotografier, böcker, som jag på ett eller annat sätt tänkt använda i något av alla mina projekt. Jag har påbörjat projektet, det är därför prylarna ligger där, men jag har inte på långa vägar avslutat det, därför blir prylarna liggande i månader och samlar damm, och retar gallfeber på pappa när han ska vattna mina blommor.
Jag får idéer, blir alldeles upp i varv och måste börja med en gång, det är alldeles fantastiskt, jag är inne i ett rus. Men en bit in i projektet börjar jag långsamt tappa intresset, inte som att jag tycker att det är tråkigt, det är bara det att jag då redan fått tre nya idéer som måste testas och de gamla projekten kan inte på långa vägar tävla med spänningen som de nya projekten ger. Alltså blir allting liggande.
Nu har jag bestämt att jag i sommar ska använda en del av all min lediga tid åt att avsluta åtminstone ett par av dessa projekt. Jag ska skriva klart bildtexter till fotona i alla mina femton album à 300 bilder. Jag ska bli klar med den där handskrivna antologin av mina egna texter som jag nästan blivit klar med. Jag ska göra något av alla dessa anteckningar till ett längre skrivprojekt som jag samlat på mig under flera års tid. Jag ska få saker gjorda. För nu har jag tid.