[under uppförande]

Med ett glas färskpressad apelsinjos från pressen jag fick från Kirke och hennes mamma, sitter jag nu med min alldeles egna dator! Hela morgonen har gått åt till att installera, läsa licensavtal och skriva in personuppgifter. Det tog mycket längre tid än vad jag trodde att det skulle göra. (Parallellt har jag tvättat ugnen - det behövdes verkligen. Jag och svinto fick ta till med hårdhandskarna. Jag misstänker att den inte blivit tvättad sen vi fick tillbaka lägenheten från våra inneboenden efter Tanzania-åren, minst. Insidan av ugnen lyckades jag inte få riktigt rent, men glaset glänser och äntligen kommer jag kunna se hur mina kakor ser ut genom det.)
Och nu sitter jag alltså här. Med min alldeles egna dator. Det är stort. Jag har aldrig haft en egen dator förut. Det blev en HP med 14 tums skärm. (Förlåt, Jakop. Nästa blir en Mac, jag lovar!) Och jag är alldeles sådär pirrig över att få börja ladda över filer och organisera och göra precis vad jag vill för den är min och ingen annan kommer att komma och bråka med mig om skrivbordsbilder och konstiga installerade program. Jag slipper pappas konstiga musikbibliotek, Annas worddokument med evighetslånga titlar och Arons spel som sätter igång av sig själva. Och, viktigast av allt, ingen kan komma och säga åt mig att jag suttit vid datorn för länge, att jag måste lämna över den till någon annan! Åh! Och den är bärbar, jag kan ta med mig den ut på stan och sitta och skriva i vimlet, där det händer, där jag alltid får inspiration men inte tidigare har kunnat skriva ordentligt. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra av mig själv, så spännande tycker jag att det är.