storhetsvansinnet
Nu har jag sett Arn.
Det är en stor film.
Och då menar jag inte att den skulle vara stor i bemärkelsen extremt bra. Nej. För det är den inte. Men i bemärkelsen att den gör stort väsen av sig. Fast utan att det känns som skryt. Så på mig blir det inte bortkastat. Gladiator och Jane Austen-filmatiseringar är filmer jag tycker om. Jag kan förlåta mycket, bara kläderna är vackra och inte har varit på modet på flera hundra år.
Och den gav mig hjärtklappning. Tårar i ögonen. Så helt dålig kan den inte vara.
Men mest tyckte jag om alla vackra hästar. De kraftiga nordsvenskarna, islänningarna, de smäckra araberna. Jag kan inte sluta titta. (Å, det sitter fortfarande i mig, jag kan inte glömma, längtan sitter i mina muskler och de kommer inte vara nöjda förrän jag sitter i en sadel igen.)
Det är en stor film.
Och då menar jag inte att den skulle vara stor i bemärkelsen extremt bra. Nej. För det är den inte. Men i bemärkelsen att den gör stort väsen av sig. Fast utan att det känns som skryt. Så på mig blir det inte bortkastat. Gladiator och Jane Austen-filmatiseringar är filmer jag tycker om. Jag kan förlåta mycket, bara kläderna är vackra och inte har varit på modet på flera hundra år.
Och den gav mig hjärtklappning. Tårar i ögonen. Så helt dålig kan den inte vara.
Men mest tyckte jag om alla vackra hästar. De kraftiga nordsvenskarna, islänningarna, de smäckra araberna. Jag kan inte sluta titta. (Å, det sitter fortfarande i mig, jag kan inte glömma, längtan sitter i mina muskler och de kommer inte vara nöjda förrän jag sitter i en sadel igen.)
Kommentarer
Trackback