praktisk filosofi, Lucia
ÄNTLIGEN lyckades jag somna. Jag gick verkligen in för det igår - två raska varv runt Skarpnäck, öppna mitt sovrumsfönster på vid gavel för att göra rummet riktigt svalt, läsa ett par kapitel ur Kärlek i kolerans tid i skenet från fyra värmeljus och en kopp pepparmintste. Och direkt när jag myst ner mig under mina dubbla täcken började jag räkna. För att inte ens ge tankarna en chans att börja vandra iväg åt fel håll. Jag kom till sjuhundra, sen blir minnena suddiga. Och så vaknade jag, helt av mig själv, 08:59. Hela tjugoen minuter före den avsatta tiden för denna tredje dag in i sexdagarsprogrammet. Tänk vad bra man kan må av lite sömn.
Idag är det Lucia. Vi har varken pepparkakor eller glögg hemma och jag tror jag saknar Hans ringdans genom Södra Latins alla korridorer litegrann.
Jag var en sån där flicka som fick vara lucia. Nästan två gånger. Inte för att jag så prompt ville, utan snarare för att jag inte hade scenskräck. Jag minns inte om valet skedde med en omröstning. Det var i trean. Andra gången var i nian och är en ganska pinsam historia. Men den slutade i alla fall lyckligt med att jag var sjuk och inte kunde, så Kirke, som var den som verkligen ville vara lucia, fick leda tåget med sexor och treor. Slutet gott, allting gott.
Och i förrigår fick jag beskedet om att jag blivit antagen till kursen i praktisk filosofi på Stockholms universitet. Kanske inte så förvånande, att jag kom in, men ändå. Nu är det upp till mig att bestämma mig. Vill jag, eller vill jag inte. Det är frågan.
Idag är det Lucia. Vi har varken pepparkakor eller glögg hemma och jag tror jag saknar Hans ringdans genom Södra Latins alla korridorer litegrann.
Jag var en sån där flicka som fick vara lucia. Nästan två gånger. Inte för att jag så prompt ville, utan snarare för att jag inte hade scenskräck. Jag minns inte om valet skedde med en omröstning. Det var i trean. Andra gången var i nian och är en ganska pinsam historia. Men den slutade i alla fall lyckligt med att jag var sjuk och inte kunde, så Kirke, som var den som verkligen ville vara lucia, fick leda tåget med sexor och treor. Slutet gott, allting gott.
Och i förrigår fick jag beskedet om att jag blivit antagen till kursen i praktisk filosofi på Stockholms universitet. Kanske inte så förvånande, att jag kom in, men ändå. Nu är det upp till mig att bestämma mig. Vill jag, eller vill jag inte. Det är frågan.
Kommentarer
Trackback