att ta plats på tunnelbanan
När jag gick på tunnelbanan efter att ha varit på en mycket mysig julmiddag hos Hannah, satte jag mig mitt emot en mycket propert klädd kvinna. Hon satt med ena benet korslagt över det andra, ensam i en fyra och jag satte mig mitt emot henne. När jag kom tryckte hon ihop sig, slog verkligen knut på sig själv och blev så liten att hon bara tog upp halva sätet. Och såg ut genom fönstret. Så liten och oskuldsfull. För att ge mig plats att sitta, liksom.
Jag blev bara tvungen att breda ut mig riktigt rejält, i mina röda läppar och skepparjackan som får mig att se fyrkantig ut satt jag bredbent, för att sätta en gräns. Jag är så vulgär, en sån arg feminist, och ibland vill jag bara spy på mig själv.
Men den där gatukonstnären i Kärrtorp har målat gatlyktorna igen, i lila och grönt och rött och det är ju så mysigt. Det går inte att vara arg då.
Jag blev bara tvungen att breda ut mig riktigt rejält, i mina röda läppar och skepparjackan som får mig att se fyrkantig ut satt jag bredbent, för att sätta en gräns. Jag är så vulgär, en sån arg feminist, och ibland vill jag bara spy på mig själv.
Men den där gatukonstnären i Kärrtorp har målat gatlyktorna igen, i lila och grönt och rött och det är ju så mysigt. Det går inte att vara arg då.
Kommentarer
Trackback