hemma hos Karen
Nu är jag hemma hos Karen, Natalias syssling, i Cochabamba. Hennes familj talar bara spanska och det är ganska läskigt, jag går runt och är rädd för att bli missförstådd hela tiden, orden vill liksom inte komma rätt ur munnen, men jag antar att jag bara måste öva. Och de är så snälla, jag käner mig så välkommen, igår satt jag, Karen och Karens mamma och såg på TV med varsin stickning.
Jag satt och åt morötter och läste på min säng i gästrummet igår och familjens lilla gråa hund Luki kom instrosande. Han ställde sig vid min säng och såg trånande på min morot, så jag bet av en liten bit och gav honom. Han tog glatt emot den och strosade ut i hallen med den.
En kort stund senare kom han tillbaka och ställde sig och såg trånande på min morot. Han fick en liten bit till och strosade ut i hallen igen.
När han kom in för tredje gången och ville ha mer började jag tycka att det här var allt en lustig hud, som älskar morötter men inte vill äta dem medan någon ser på. Jag undrade vad han gjorde där ute i hallen, så när han fått sin tredje morotsbit följde jag efter honom ut i hallen.
Och där spottade han ut morotsbiten på mattan, bredvid de andra två bitarna, sniffade lite på den och kom sen fram till mig. Jag hade fortfarande moroten i handen och han såg vädjande på mig, ville ha mer. Jag kunde inget annat än att skratta.
Det är inte bara apor som gör roliga saker.
Ikväll kommer Natalia hit.
Jag satt och åt morötter och läste på min säng i gästrummet igår och familjens lilla gråa hund Luki kom instrosande. Han ställde sig vid min säng och såg trånande på min morot, så jag bet av en liten bit och gav honom. Han tog glatt emot den och strosade ut i hallen med den.
En kort stund senare kom han tillbaka och ställde sig och såg trånande på min morot. Han fick en liten bit till och strosade ut i hallen igen.
När han kom in för tredje gången och ville ha mer började jag tycka att det här var allt en lustig hud, som älskar morötter men inte vill äta dem medan någon ser på. Jag undrade vad han gjorde där ute i hallen, så när han fått sin tredje morotsbit följde jag efter honom ut i hallen.
Och där spottade han ut morotsbiten på mattan, bredvid de andra två bitarna, sniffade lite på den och kom sen fram till mig. Jag hade fortfarande moroten i handen och han såg vädjande på mig, ville ha mer. Jag kunde inget annat än att skratta.
Det är inte bara apor som gör roliga saker.
Ikväll kommer Natalia hit.
Kommentarer
Trackback