att lära känna en stad VIII: Solstungen i Solsidan
Det var ett tag sen jag sist tog mig ut i min stad med kameran. Jag har varit så uppsnärjd i studierna, och så har ju jag och kameran inte riktigt varit så tajta. Men nu är det så underbart väder att det skulle vara ett brott att inte gå ut och njuta av alla vårdofter. Så när jag ändå var i farten igår, tog jag kameran med mig och åkte på upptäcktsfärd.
Senast var jag i Hallonbergen och Näckrosen. Både hallon och näckrosor är sånadära somriga saker. En annan somrig sak, som vi förhoppningsvis får mycket av i år, är sol. Så jag steg på den söta Saltsjöbanan och åkte till Solsidan.
Saltsjöbanan. Jag tror nog ändå att det är den jag tycker bäst om, av alla banor i
Stockholm. För det sentimentala värdet. (Och är inte varningen en förklädd livsvisdom?)
I Solsidan har husen portar med tegelvalv över och är
omgärdade av murar. Och ungdomarna åker moppe.
Och de har skog i Solsidan. Där blommar blåbären. Förritiden brukade jag äta
blåbärsblommor, de är ganska goda faktiskt, om man inte orkar vänta på att blåbären
ska mogna på riktigt. Men en gång när jag åt en blåbärsblomma, råkade en liten pissmyra
som var inuti blomman komma med och den pissade mig på tungan innan jag svalde den
och det var inte trevligt, ska ni veta. Det gjorde ont. Efter det är jag mycket noga med
vad jag stoppar i munnen när jag är ute i skogen.
Vitsipporna har nästan blommat ut nu. Jag älskar doften av allt blommande och
nyutslaget. Och blommor fanns det många av i Solsidan.
I Solsidan ska man ha råd att bo. Det är inte bara att bo. Fatta vilka skatter det är på
sånadär hus med sånadär sjötomter. Med egen brygga! Nej, alltså, det var nästan
så att jag skämdes - för att jag hade slitna sneakers och för stora jeans köpta på
second hand. Jag hade bara fått komma dit på låns.
Men i Solsidan är de ändå inte pryda. Det är i början av maj, och de badar redan.
Det är havet, fatta vad kallt det måste vara! För mig räckte det att se på.
Senast var jag i Hallonbergen och Näckrosen. Både hallon och näckrosor är sånadära somriga saker. En annan somrig sak, som vi förhoppningsvis får mycket av i år, är sol. Så jag steg på den söta Saltsjöbanan och åkte till Solsidan.
Saltsjöbanan. Jag tror nog ändå att det är den jag tycker bäst om, av alla banor i
Stockholm. För det sentimentala värdet. (Och är inte varningen en förklädd livsvisdom?)
I Solsidan har husen portar med tegelvalv över och är
omgärdade av murar. Och ungdomarna åker moppe.
Och de har skog i Solsidan. Där blommar blåbären. Förritiden brukade jag äta
blåbärsblommor, de är ganska goda faktiskt, om man inte orkar vänta på att blåbären
ska mogna på riktigt. Men en gång när jag åt en blåbärsblomma, råkade en liten pissmyra
som var inuti blomman komma med och den pissade mig på tungan innan jag svalde den
och det var inte trevligt, ska ni veta. Det gjorde ont. Efter det är jag mycket noga med
vad jag stoppar i munnen när jag är ute i skogen.
Vitsipporna har nästan blommat ut nu. Jag älskar doften av allt blommande och
nyutslaget. Och blommor fanns det många av i Solsidan.
I Solsidan ska man ha råd att bo. Det är inte bara att bo. Fatta vilka skatter det är på
sånadär hus med sånadär sjötomter. Med egen brygga! Nej, alltså, det var nästan
så att jag skämdes - för att jag hade slitna sneakers och för stora jeans köpta på
second hand. Jag hade bara fått komma dit på låns.
Men i Solsidan är de ändå inte pryda. Det är i början av maj, och de badar redan.
Det är havet, fatta vad kallt det måste vara! För mig räckte det att se på.
Ja, Solsidan var fint. Men jag passar nog inte in. Och det var inte en intressant fallstudie
som Gåshaga tillexempel, med konstig arkitektur och sånt. Det var bara ett lungt litet
villaområde där jag aldrig någonsin kommer att ha råd att bo. Så jag hoppade på
Saltsjöbanan och lät det stillsamma solsidelivet fortsätta flyta på bland blommande
hägg, blåbär och vitsippor.
som Gåshaga tillexempel, med konstig arkitektur och sånt. Det var bara ett lungt litet
villaområde där jag aldrig någonsin kommer att ha råd att bo. Så jag hoppade på
Saltsjöbanan och lät det stillsamma solsidelivet fortsätta flyta på bland blommande
hägg, blåbär och vitsippor.
Kommentarer
Trackback