de första orden
De första meningarna i en bok är väldigt viktiga. Eller snarare, kan vara avgörande. Det finns ett par såna där fantastiska första meningar, som liksom ger avstamp för hela resten av romanen, böcker som man sveps med av redan från första början. Sen finns det självklart jättebra romaner som börjar på ett helt likgiltigt sätt, men jag tror att om man ska välja mellan att ha en storartad förstamening eller en som inte alls är speciell, då ska man ta det säkra före det osäkra och slå på stort redan från början. Annars kanske läsaren inte kommer längre. För alla är ju inte som jag, som i princip aldrig har lagt ifrån mig en bok när jag väl börjat läsa den - ett symptom av min fårskallighet.
Jane Austens Pride and Prejudice har en såndär fantastisk förstamening, som direkt ger liksom ett djupdyk in i bokens kärna, temat, den ironiska humorn, det delikata språket:
It is a truth universally acknowledged, that a single man in possession of a good fortune must be in want of a wife.
En annan bok som sveper med en redan från första sidan är Douglas Adams' The Hitchhiker's Guide to the Galaxy. Egentligen skulle man kunna ta vilken mening som helst från den och få sig ett gott skratt, för så är den skriven, men nu när det råkar vara förstameningar jag skriver om, så:
Far out in the uncharted backwaters of the unfashionable end of the Western Spiral Arm of the Galaxy lies a small unregarded yellow sun.
Och det är ju förstås vår sol.
Just nu näser jag Jane Eyre. Den är inte alls lika kvick, början är rent av tråkig, men nu är jag i mitten ungefär och det är ju underbart, med dessa människor, från en tid då känslor verkligen betydde något och till vilken man, trots att jag bara läser, kan höra fraset från sidenet och muslinet i kvinnornas långa kjolar.
Jane Austens Pride and Prejudice har en såndär fantastisk förstamening, som direkt ger liksom ett djupdyk in i bokens kärna, temat, den ironiska humorn, det delikata språket:
It is a truth universally acknowledged, that a single man in possession of a good fortune must be in want of a wife.
En annan bok som sveper med en redan från första sidan är Douglas Adams' The Hitchhiker's Guide to the Galaxy. Egentligen skulle man kunna ta vilken mening som helst från den och få sig ett gott skratt, för så är den skriven, men nu när det råkar vara förstameningar jag skriver om, så:
Far out in the uncharted backwaters of the unfashionable end of the Western Spiral Arm of the Galaxy lies a small unregarded yellow sun.
Och det är ju förstås vår sol.
Just nu näser jag Jane Eyre. Den är inte alls lika kvick, början är rent av tråkig, men nu är jag i mitten ungefär och det är ju underbart, med dessa människor, från en tid då känslor verkligen betydde något och till vilken man, trots att jag bara läser, kan höra fraset från sidenet och muslinet i kvinnornas långa kjolar.
Kommentarer
Trackback