sjunde dagen som volontär (elfte maj)

Var fjortonde dag får man en ledig dag om man jobbar på Inti Wara Yassi, och de två mest erfarna katantänvolontärerna, Chris och Kirsten, hade båda lyckats pricka in samma dag som sina lediga - idag. Båda skulle fixa sina visan, Kirsten i Cochabamba (fyra timmar bort) och Chris i La Paz (tretton timmar bort). Chris kommer förmodligen inte tillbaka förrän tidigast om två dagar.
Så vi var bara tre stycken idag, med ansvar för fyrtiofyra apor. Och dagen började alldeles fantastiskt - Villa hade rymt igen under natten. Men det visade sig bli en odramatisk historia med lite assistans av veterinärerna och sen flöt dagem på utan några incidenter. Jag lärde mig att capuchiapan Claudia älskar att ptea mig i näsan, och sen äta det hon hittar där. Och spindelapan Chepeto tycker verkligen inte om mig. Jag höll på att hänga upp pressenningen runt hans och Villas bur för natten, och plötsligt hoppade han på mig och hade väl slitit mig i stycken om det inte varit ett metallgaller emellan. Som det var nu lyckades han bara riva fem fina ränder på min högra kind och nästan få med örat i bara farten. Han rev nästan av mig vänster öra under min andra dag här, men det har nästan läkt. Han tyckte väl att jag blivit lite för självsäker, att det var dags att läxa upp mig igen.

Nu har jag varit här en vecka, och ska vara här en vecka till. Halvvägs.

Kommentarer
Postat av: Pam

Åååh.. Vad fina aphistorier. Hur många volontärer är ni? Och du stannar bara några veckor till va? Berätta hur det går för pumorna också, jag blev så ledsen av att läsa ditt förra inlägg..

2009-05-12 @ 17:08:36
Postat av: jan malmborg

Hej, det verkar ju aproligt på Villa Tunari. Men alla dessa bett och rivsår, blir man inte apsjuk av sånt? Har inte de där spindelaporna hört talas om apinfluensan? Men det tjattrar väl dom i.



farsan

2009-05-13 @ 10:15:54

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback