nötallergier

Ungefär halva tiden i Parque Machía delade jag rum med Gavin, en typ trettio-, fyrtioårig australienare. En riktig veteran, det här var hans fjärde vistelse med CIWY. Han var trevlig, hade bott på Kungsholmen ett tag och försökt lära sig svenska, så det pratade vi en del om. Men han var en riktigt manlig man.
En dag efter jobbet stod jag i caféet framför godisskåpet och funderade på ifall jag skulle unna mig något. Gavin gick förbi och jag frågade bara sådär i allmänhet:
- Should I get something sweet?
Och han svarade:
- I don't know, but I'm not available.
Jag skrattade såklart, det är ju det man ska göra, men efteråt kom jag på att det där ju var ganska sliskigt. Jag tänker inte riktigt så, men om det varit Kirke han sagt det till, hade hon fått ett mindre gud-vilken-äcklig-mansgris-utbrott.
Jag skrev ett mejl till Kirke och berättade om den här lilla incidenten. Som svar fick jag:

Och Katja svarade: "But I'm allergic to nuts."

Det finns ingen annan människa som Kirke i hela världen. Gud vad jag saknar henne.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback