satsumassäsong
Det är inte bara hösten som jag tycker om med hösten. Oktober innebär även satsumassäsong. Fjorton kronor kilot på Coop. Jag kan inte sluta. Mina fingrar luktar satsumasskal. Jag älskar satsumas. Har alltid ett par i väskan när jag går hemifrån. Den perfekta kombinationen av surhet och sötma. Det är beroendeframkallande.
Men jag antar att det finns sämre saker att vara beroende av.
Men jag antar att det finns sämre saker att vara beroende av.
För övrigt har jag anammat receptionistrollen fullt ut nu. Jag har läskigt långa, målade naglar. Jag har alltid haft starka naglar, de klyvs nästan aldrig och jag har heller aldrig förstått det där med bita på dem. Mina naglar är alldeles för hårda för att gå att bita av. Men ändå har jag aldrig kunnat kultivera dem, som hästtjej är det omöjligt att undvika sorgekanterna. Men i ett stall har jag ju inte varit sen studenten. Förra hösten hade jag nog med att över huvud taget gå upp om mornarna. Och i våras jobbade jag på café.
Men nu, vet ni, sitter jag i reception med headset iklädd snäv kjol och blus. Perfekt för färgade klor! Det är ett experiment - hur långa kan de bli?
Men nu, vet ni, sitter jag i reception med headset iklädd snäv kjol och blus. Perfekt för färgade klor! Det är ett experiment - hur långa kan de bli?
Kommentarer
Postat av: m.
ja, satsumas är grejen. jag hade en gång en grupp som utnämnde en dag till satsumasdagen och delade ut satsumas till människor på stan. det var fina tider det.
Trackback