god morgon, dags att vakna
På Morgonpasset i morse intervjuade de någon och frågade vilken som var den underligaste platsen han vaknat på någon gång. Han sa något jättetråkigt, men det fick mig att tänka på vilka konstiga ställe jag vaknat på.
Jag har inga sånadär störda fyllehistorier där jag vaknat i en lekstuga i en park vid järnvägsstationen utan ett minne av hur jag hamnade där. Inga såna historier, eftersom jag inte dricker alkohol.
Men ibland är mina föräldrar ganska flippade. Det kan bli nästan lika roligt som spritäventyr.
Som nyårsnatten när 1997 blev 1998 då vi barn (jag och mina två kusiner och en av deras kompisar) sov i minibussen i en buske bredvid en parkeringsplats i Sydafrika, vid en strand där de inte hade elektricitet, medan de vuxna sov i ett tält och höll vakt så att vi inte skulle bli upptäckta av polisen, för i Sydafrika har de ingen allemansrätt.
Jag var bara nio, så mitt minne kan vara lite snedvridet, men jag är helt säker på att vi sov där i flera nätter innan vi förflyttade oss till en riktig campingplats. (Där jag för övrigt åt kanske den underligaste frukosten jag någonsin ätit - min fasters man lyckades slå två små hål i ett strutsägg och stekte omelett som räckte till hela ressällskapet, nio personer.)
Eller som en natt under påskveckan 2000 som jag tillbringade i ett läckande tält under ett åskväder, en halvdags vandring in i Madagaskars regnskog bland lemurer och blodiglar. När jag vaknade var allting blött, till och med min kamera, det finns en bild tagen från frukosten vid lägerelden där min klargula collagetröja är det enda man egentligen kan urskilja eftersom linsen är helt igenimmad inifrån. Det är ett under att kameran inte gick sönder - jag fotade med den i hela tre år till.
Det finns mer att berätta om den där regnskogsvandringen, om hönor jag vägrade äta och blodigelbett som aldrig slutade blöda, men det får bli en annan gång.
Jag har inga sånadär störda fyllehistorier där jag vaknat i en lekstuga i en park vid järnvägsstationen utan ett minne av hur jag hamnade där. Inga såna historier, eftersom jag inte dricker alkohol.
Men ibland är mina föräldrar ganska flippade. Det kan bli nästan lika roligt som spritäventyr.
Som nyårsnatten när 1997 blev 1998 då vi barn (jag och mina två kusiner och en av deras kompisar) sov i minibussen i en buske bredvid en parkeringsplats i Sydafrika, vid en strand där de inte hade elektricitet, medan de vuxna sov i ett tält och höll vakt så att vi inte skulle bli upptäckta av polisen, för i Sydafrika har de ingen allemansrätt.
Jag var bara nio, så mitt minne kan vara lite snedvridet, men jag är helt säker på att vi sov där i flera nätter innan vi förflyttade oss till en riktig campingplats. (Där jag för övrigt åt kanske den underligaste frukosten jag någonsin ätit - min fasters man lyckades slå två små hål i ett strutsägg och stekte omelett som räckte till hela ressällskapet, nio personer.)
Eller som en natt under påskveckan 2000 som jag tillbringade i ett läckande tält under ett åskväder, en halvdags vandring in i Madagaskars regnskog bland lemurer och blodiglar. När jag vaknade var allting blött, till och med min kamera, det finns en bild tagen från frukosten vid lägerelden där min klargula collagetröja är det enda man egentligen kan urskilja eftersom linsen är helt igenimmad inifrån. Det är ett under att kameran inte gick sönder - jag fotade med den i hela tre år till.
Det finns mer att berätta om den där regnskogsvandringen, om hönor jag vägrade äta och blodigelbett som aldrig slutade blöda, men det får bli en annan gång.
Kommentarer
Trackback