det blir sista gången för mycket nu i dagarna
Idag hade jag min sista spanskalektion. Det gick bra, jag fick finfina betyg och kan komma och hämta ut dem i expeditionen och skicka vidare dem till VHS om jag skulle få för mig att läsa spanska på universitetet någon dag (vilket i nuläget känns ganska troligt, flytande spanska skulle det ju vara schysst att kunna).
Imorgon har jag mitt sista körrep. I söndags hade vi vår julkonsert - Juloratoriet av J S Bach. På tyska. Och stor orkester. Det var maffigt, riktigt maffigt. Och trots att det i början kändes helt omöjligt att lära sig, så finns det någon sorts logik i Bachs musik, det är inte lätt att sjunga men när man väl kommit in i det så går det nästan att ana sig till vad som ska komma härnäst, utan att det för den skull blir förutsägbart. Nä, jag måste säga att jag gillade det.
Så det svåraste var ju språket. Tyska. Jag har aldrig lärt mig tyska. Har knappt ens haft någon kontakt med det. Men det är ju så det är att sjunga i en halvambitiös kyrkokör - språkkunskapskraven är höga. Bara den här terminen har vi sjungit på svenska, italienska och tyska. Latin är rena skåpmaten för en kyrkokorist. Förra terminen sjöng vi på engelska och innan det har jag även sjungit på franska och något av de baltiska språken, jag visste väl knappt ens då vilket.
Egentligen gör det väl ändå inte så mycket om man inte förstår vad man sjunger - det handlar ju ändå bara om gud och hur han ska rädda oss trots våra synder.
Imorgon har jag mitt sista körrep. I söndags hade vi vår julkonsert - Juloratoriet av J S Bach. På tyska. Och stor orkester. Det var maffigt, riktigt maffigt. Och trots att det i början kändes helt omöjligt att lära sig, så finns det någon sorts logik i Bachs musik, det är inte lätt att sjunga men när man väl kommit in i det så går det nästan att ana sig till vad som ska komma härnäst, utan att det för den skull blir förutsägbart. Nä, jag måste säga att jag gillade det.
Så det svåraste var ju språket. Tyska. Jag har aldrig lärt mig tyska. Har knappt ens haft någon kontakt med det. Men det är ju så det är att sjunga i en halvambitiös kyrkokör - språkkunskapskraven är höga. Bara den här terminen har vi sjungit på svenska, italienska och tyska. Latin är rena skåpmaten för en kyrkokorist. Förra terminen sjöng vi på engelska och innan det har jag även sjungit på franska och något av de baltiska språken, jag visste väl knappt ens då vilket.
Egentligen gör det väl ändå inte så mycket om man inte förstår vad man sjunger - det handlar ju ändå bara om gud och hur han ska rädda oss trots våra synder.
Kommentarer
Trackback