så då börjar det

God söndagmorgon och DN på dörrmattan. Och där på första sidan ser Armand överlägset på mig. Så nu sätter det igång...

Det är något jag sagt ända sen jag började på Södra Latin. När man gått på en så elitistisk prettoskola kan man slå sig i backen på att en hel drös bekanta ansikten kommer att synas lite varstans i framtiden. Precis som med pappa och hans skolkamrater från Adolf Fredrik. Titt som tätt utbrister han, när vi ser på TV, att "hon gick i min parallellklass". Läkare, journalister och kändisar, det är vad de blev. Och jag hade räknat med att råka ut för samma sak. Men att nu, redan? Jag tog studenten för tre månader sen och listan är redan lång:
teatrare i filmer och i serier på TV
teatrare och samare i reklam på TV
musikare i kompband på TV
Cissi, trummisen i Those Dancing Days
Danny Saucedo, rösten bakom bland annat radioplågan "Tokyo"

Och nu Armand. Aktuell med en roll i en serie som ska sändas i TV4 i höst och snart kommer hans debutplatta släppas också. Han intervjuas i söndagsbilagan som ett talande exempel för den så kallade generation smart. 90-talisterna. (Fastän han är född 1988, antar jag, eftersom han är nitton och tog studenten i våras.) Hans svar på journalistens frågor är precis så pretentiösa som man kan förvänta sig från någon som tagit studenten från Södra Latins teaterlinje.
Och jag får prestationsångest.

Annars så är
artikeln rätt intressant. Jag känner igen min generation, och i ganska mycket även mig själv. Fast hur positivt det är vet jag inte riktigt. Jag sitter på sängen i min indiska tunika, är sådär lagom dageneftermosig och dricker vatten med sugrör. Det blir lite festligare så.

sugrör

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback