tvärs över köksgolvet

Mamma sa åt mig att laga middag. Jag hade ingen lust. Så jag gjorde det jag alltid gör när jag inte har lust - sallad, med det som råkar finnas hemma. Denna söndagkväll fann jag i kylskåpet: isbergssallad, gurka, persilja, kokt bulgur från igår, lite fetaost och ett paket tofu. Och som alltid när jag lagar mat, satte jag på stereon.

Och John, Paul, George och Ringo börjar spela Across the universe.

Minnesflödet: En viss Henrik, skaparen av internetcomunityt rufsa.nu, skrev i ett foruminlägg att hans favoritlåt med Beatles var Across the universe. Det här var våren 2002, jag och Hannah var förälskade i varandra och världen, det var en underbar vår, det minns jag, vitsippor och syrener och Aron föddes. Jag skrev poetiska brev och lämnade på säten i tunnelbanan för att främlingar skulle läsa dem. Hannah träffade sin lockhåriga ängel och jag var så fjorton och kär man kan bli i min kanadensare. Jag läste Skuggan över stenbänken och resten av böckerna i den fantastiska serien av Maria Gripe. Det var en speciell vår. Som följdes av en underbar sommar. Koster över midsommar med Hannah och Lisa - en resa som det referades till i åratal efteråt. (Mitt senaste riktiga skrattanfall var när Lisa drog ett av intärnskämten därifrån när vi möttes för ett par veckor sen under hennes helgvisit i sin fädernesstad.) Jag gick min första skrivarkurs - på sätt och vis kan man nog säga att det var den sommaren jag började skriva på allvar. Jag upptäckte magiska men tragiska Håkan Hellström.
Jag började hitta en kärna i mig själv, något att lita på, att luta mig tillbaka mot.
En kärna som det känns som att jag tappat bort i den vindliga labyrinten som kallas gymnasieåren.

Och allt detta under en enda liten låt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback