onsdag eftermiddag på en pall

Jag sitter på statsbiblioteket med armen på räcket och luktar på den kyliga metallen. Ute är det sol, en vacker höstdag. Mitt emellan finsk skönlitteratur och svensk lyrik sitter jag. Det var inte meningen, det bara blev så. Men när jag märkte det kändes det ändå som att det hade en betydelse. Nu sitter jag bara och ser ner på människorna som kommer och går nere i rotundan.
Ett underligt ord egentligen - rotundan. Men ett vackert bibliotek. Det är tydligen världskänt, så står det på en informationsskylt nere vid ingången. Det vet jag ingenting om. Däremot vet jag att det var en av min farmos favoritbyggnader. Min farmor, som ville bli arkitekt men föddes för tidigt och blev bibliotikarie istället. Och en av hennes favoritbyggnader var det av Gunnar Asplund ritade statsbiblioteket i Stockholm. Och där sitter jag nu.
Och över allting bevakar Strindberg med en arrogant blick.

Kommentarer
Postat av: m.

tycker mycket om det biblioteket.
rundheten och de hemliga bakgångarna, skrymslena med gamla, gamla böcker på olika språk. och, så lätt det är att bli yr där.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback