pizzadiskriminering
Jag skulle köpa pizza. Klockan var halv tre. Efter tre slutade lunchpriserna gälla och pizzan jag skulle köpa skulle bli tio kronor billigare. Killen i kassan konstaterade detta, och fortsatte sen med:
"Men du kan få den billigare ändå. För att du är tjej. Om du varit kille, nej, men nu..."
Sa han och de där bruna ögonen talade för sig själv. Och jag log så sött jag kunde, sådär som jag alltid gör mot män i kassor, i bussar, på klubbar. La två tjugor i hans hand, fick en femma tillbaka. Fick min pizza och gick ut i solgasset. Och kände mig bedrövlig. Vadå, "för att jag är tjej"? Jag borde ha insisterat på att få betala en extra tia, för att dra en gräns. Men nej. Det där förbannade leendet. Den där förbannade sötheten. Jag föll i fällan igen. Det är svårt att vara feminist när till och med jag själv envisas med att ständigt göra mig till ett objekt.
"Men du kan få den billigare ändå. För att du är tjej. Om du varit kille, nej, men nu..."
Sa han och de där bruna ögonen talade för sig själv. Och jag log så sött jag kunde, sådär som jag alltid gör mot män i kassor, i bussar, på klubbar. La två tjugor i hans hand, fick en femma tillbaka. Fick min pizza och gick ut i solgasset. Och kände mig bedrövlig. Vadå, "för att jag är tjej"? Jag borde ha insisterat på att få betala en extra tia, för att dra en gräns. Men nej. Det där förbannade leendet. Den där förbannade sötheten. Jag föll i fällan igen. Det är svårt att vara feminist när till och med jag själv envisas med att ständigt göra mig till ett objekt.
Kommentarer
Postat av: Ellläääään!
Haha, jag tror faktist att det är sånna här grejjer som gör den feministiska kampen så knepig att måtta slag mot yttre motståndare behöver ju inte kräva så mycket reflektioner, men när dilemmat flyttar in i ens egen skalle blir det knepigare med hur man ska göra
Trackback