eremiten i Hundby I

Söndag 10/6, c:a 19:40
Jag läste ut Nästa som rör mig. I hängmattan låg jag, med asparnas viskningar över mig och himlen gick från klarblå till lilamörkmulet. Åskan smög längsmed sjön som för att skrämmas. Jag kände igen den, boken. Den hade sina likheter med Amélie. Samma Paris. Och den är nästan identisk med delar av Johanna Nilssons De i Utkanten älskande. Den vackra, cyniska, betraktande ficktjuven, och tiggarpojken som hon får en fixering vid. Men jag kollade, Bodil skrev denhär 1996, det var Johanna Nilsson som kom efter, har hon läst Nästa som rör mig, tro? Hon har tappat ännu lite av min aktning. Har man läst en bok av Johanna Nilsson, har man läst alla.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback