[under uppförande]

Jag kände på mig att jag skulle ramla av på ridlektionen idag, bara för att jag blev sparkad i torsdags. Men när jag kom till stallet hade något annat hänt. Hemskt. Kartousche, en av ridskolans finaste dressyrhästar, fick tarmvred igår och Sara och ridläraren Ullis var på stallet till fem imorse och ledde honom men det blev inte bättre, så till slut var de tvungna att avliva honom. De två tjejerna som brukar tävla honom rider i min ridgrupp, och gud vad de grät. Alla bara dör... Jag gömde mig lite hos Panther. Vi har placerat oss i många hopptävlingar, han och jag, men nu kan han inte röra på sig för han blev sparkad av ett surt sto i onsdags och han är så deprimerad. Till skillnad från de flesta andra ridskolehästar så är hans största intresse att springa.
Jag fick rida Luciano och det var ju bara att glassa runt. Han går i form bara man tar tyglarna, ungefär, han är stallets mest välridna häst. Han är ju Ullis favorit. Lite hästtjej är jag nog fortfarande...

Blåmärket på låret har börjat bli grönt.