tappad på blod
När jag vaknade imorse hade jag fått tre tjocka paket från Fuji på posten. Det kommer bli ett digert arbete att organisera allt. Men jag började inte med en gång, trots att det lockade. Jag hade nämligen bestämt mig för att ge blod. Jag var alldeles hispig när jag satt på tunnelbanan in, jag vet verkligen inte vad det är med mig nu. Kanske är det att jag måste kompensera upp för alla de månader jag gått runt och varit sur, apatisk och bitter. Jag börjar känna igen mig själv igen.
För tredje gången fick jag sitta i den där underliga britsen och bli tappad på en halvliter blod. Sköterskan var så trevlig, hon sa att jag hade haft alldeles utomordentliga värden sist och att jag hade så fina kärl. Sånt som gör en poppis på en blodcentral.
På vägen hem var jag mycket lugnare. Var väl så illa tvungen. Hade inte längre lika mycket blod att transportera syre till alla musklerna längre, så de orkade inte vara på helspänn. Så resten av dagen tänker jag ta det lugnt. Sticka och se på tv-serieboxar.
För tredje gången fick jag sitta i den där underliga britsen och bli tappad på en halvliter blod. Sköterskan var så trevlig, hon sa att jag hade haft alldeles utomordentliga värden sist och att jag hade så fina kärl. Sånt som gör en poppis på en blodcentral.
På vägen hem var jag mycket lugnare. Var väl så illa tvungen. Hade inte längre lika mycket blod att transportera syre till alla musklerna längre, så de orkade inte vara på helspänn. Så resten av dagen tänker jag ta det lugnt. Sticka och se på tv-serieboxar.
Kommentarer
Trackback