[under uppförande]

Igår fick jag veta att jag bor i ett miljonprogramshus. Lisa hade lektion om statsplanering och sa att Kista och Skarpnäck var de sista bostadsområdena som byggdes inom miljonprogrammet. Det hade jag inte en aning om förut.

Jag har kommit på något annat angågende mitt hus också. Eller, jag har väl alltid vetat det, men inte tänkt på det så konkret. Arkitekterna till min del av Skarpnäck måste ha varit helt galna. Alla sneda tak och skorstenar och bristen på någon som helst sorts logik eller mönster i hur husen omsluter sina gårdar, alla konstiga tegelfasader och gångar och blommande träd. Bara en grej som lusthusen. Istället för att ha en balkong, har vi ett litet lusthus på pelare ansluten till loftgången utanför vår dörr. Det finns kanske ett femtital lägenheter på min gård. Av dem är det bara tre som har lusthus. I hela Skarpnäck finns det totalt bara fyra lusthus. Det är som att de bara sådär kommit på att fan, lusthus skulle väl vara skojigt, vi bygger ett par, men lika snabbt som idén kom tog lusten att bygga fler slut och de kom på något annat att ha kul med. Vad jag älskar Skarpnäck. Lite som Gaudi. Stockholms budgetmotsvarighet till Gaudi.