[under uppförande]

Jag känner mig överflödig. Jag ska alltid använda så många ord. Jag ska förklara så mycket. Jag känner att jag verkligen skulle behöva skriva något nu, få ur mig lite av det jag bär på. Men jag kan inte sätta ord på det. Kanske är det febern. Kanske är det hösten, varför blir hösten alltid så, i ettan satt jag i fönster och skrev och umgicks inte med mina nya klasskamrater, tvåan slutade med att jag åkte till Berlin och när jag kom hem struntade jag fullkomligt i skolan och nu. Jag vet verkligen inte vad jag ska göra av hösten. Och jag vill skriva av mig, men det blir bara jag, det blir värdelös dagbok, jag vill skriva något mer, men det går inte. Det är som att jag väntar på något, men jag vet inte vad.