[under uppförande]

Och så är det ju det här med min öppenhet. Jag lämnar gladeligen ut det mesta om mig själv lite varstans, i mina texter, till främlingar jag precis kommit i samspråk med, här på bloggen och i andra internetsammanhang. Jag hade ett samtal om det med min litterär gestaltninglärare idag och hon sa att det nog leder till mer gott än ont. Min klasskompis Amanda sa att det är därför det är så roligt att läsa min dagbok på internet. Jag tror att det handlar om någon sjuk sorts exhibitionism. Jag tror att jag under min aura av ödmjukhet tror att alla är så extremt intresserade av mitt privatliv att jag lika gärna kan hålla lång tal om det, skriva långa avhandlingar om det på internet. Men, jag vet inte, jag tycker att det är kul att gräva i mig själv. Så jag har inga planer om att sluta.